Den sociala och multifunktionelle människan –
och de hälsosamma positiva differentialaffekterna
I Sverige har Socialstyrelsen ensamt ansvar för psykiatrin, dess riktlinjer, behandlingsmetoder och diagnossystem. Socialstyrelsens psykiatriavdelning har länge följt den internationella psykiatrins biomedicinska modell, vilken innebär att den sociala människan biologiserats allt ensidigare inom sjukvården.
Psykiatriavdelningens förklaringsmodell säger att psykisk ohälsa och psykisk sjukdom beror på biologiska skador, genetiska avvikelser och dysfunktioner som orsakar störningar hos transmittorsubstanserna i människans hjärna, kropp och endokrina system. Psykofarmaka har till uppgift att återställa balansen och används för att behandla sjukdomar som ångest, depression och uppmärksamhetsstörningar.
Genetiken gör individen multifunktionell och beroende av sociala upplevelser
I den här artikeln ska jag presentera den humanistiska psykologin, som också utgår från att människor är biologiska och fysiologiska av naturen och att människor styrs av inneboende genetik och specifika DNA-förutsättningar. Men just människans genetik och differentialbiologi gör även varje individ social, kännande, tänkande och multifunktionell, och de sociala upplevelserna och de mentala innehållen i individens hjärna och hjärnstrukturer är också betydelsefulla för uppkomsten av psykisk hälsa och psykisk ohälsa.
På 1940-talet utformade Abraham Maslow grunden i den humanistiska psykologins motivationsteori. Den innebar att människans biologiska mognad och mentala utveckling styrdes av många grundläggande, väl differentierade fysiologiska, sociala och emotionella behov och att de grundläggande behoven tillgodosågs och avlöstes i samverkan med varandra i en hierarkisk ordning.
Maslows humanistiska motivationsteori ställdes under 1950- och 1960- talen mot Sigmund Freuds sexualteori och behaviorismens inlärningsteori.
Både Freuds psykoanalys och behaviorismens inlärningsteori använde enligt Maslow torftiga och överförenklade orsaksförklaringar. Båda beskrev normalutvecklingen och uppkomsten av psykisk sjukdom utifrån en begränsad syn på individens genetiska förutsättningar och medfödda behov. Freud såg sexualdriften bakom all psykopatologi och normalitet, och behaviorismen menade att stimuls-responsinlärning och operant inlärning orsakade all mental sjukdom och avvikelse.
Människan styrs av multipla utvecklingskrafter
Maslow utformade tillsammans med Carl Rogers den humanistiska psykologins vetenskapsteori och behandlingsmetod. De menade istället att människans mognad och mentala utveckling genererades av multipla utvecklingskrafter, och den klientcentrerade terapin var ett aktivt samarbetsprojekt med grund i holistisk förståelse, acceptans, respekt, samhörighet, omtanke och identifikation.
Maslow och Rogers ansåg att ett stort antal medfödda drifter, fysiologiska, sociala och emotionella behov i människan ständigt samspelade med livsmiljön. Människans och individens aggression var exempelvis en drift och funktion som formades av samhället, kulturen, maktintressen och av individens upplevelser av ilska, rädsla, sorg, kärlek och andra affekter.
Maslow och Rogers ansåg att människan var social och emotionell och tänkande av naturen, och individens många behov fungerade som unika utvecklingskrafter i varje individ. Enligt Maslow var de grundläggande behoven följande:
Människans fysiologiska behov, exempelvis av aktivitet, vila, sömn, kyla, värme, vätska och föda
Människans behov av trygghet och säkerhet
Människans behov av tillhörighet, vänskap, kärlek och sex
Människans behov av respekt och uppskattning för sig själv och för andra
Människans behov av självförverkligande
Behovshierarkin bestod av många grundläggande behov
Behovshierarkin var navet i Maslows motivationsteori. Behovshierarkin illustreras idag ofta på följande sätt:
A Theory of Human Motivation, 2015
Ibland illustreras motivationsteorin som en behovstrappa:
Forskning & Framsteg 2014 nr 3
Björn Nilsson, beteendevetare
Abraham Maslow illustrerade själv aldrig sin motivationsteori grafiskt. Han förändrade heller aldrig den ursprungliga teorins grund, även om han redan från början var väl medveten om att den hierarkiska ordningen i verkligheten inte var ”as rigid as we may have implied”.
Istället kompletterade Maslow successivt – fram till sin död 1970 – sin motivationsteori med flera tillägg. Först med uppfattningen att människan också har grundläggande behov av att skapa. Människan måste vara kreativ av inneboende överlevnads- och säkerhetsbehov, av lust och av sociala drivkrafter, och människan skapade sådant som skydd, hus, försvar, redskap, produkter, ord, begrepp, litteratur, konst, sång, musik, samhällsstrukturer, vägar och byggnader.
Människan hade även grundläggande kognitiva behov. Människor måste kunna, veta och förstå sig själva, sin omgivning, sin omvärld och sina samhällen. De grundläggande kognitiva och skapande behoven samverkade alltid med varandra och med övriga behov.
Ackumulerade livsvärden och känslor av meningslöshet och hopplöshet
Maslows motivationsteori kompletterats slutligen under 1960-talet med teorin om människans högre metamotivationer, Being-Values, livsvärden, vilka var ett resultat av människans existentiella vara och livserfarenheter. Människan hade successivt utformat viktiga livsvärden, vilka var av stor betydelse för individens, kulturens och samhällets utveckling.
Människorna hade enligt Maslow under evolutionens gång i sina olika samhällen och kulturer ackumulerat värden som handlade om sådant som Sanning, Godhet, Skönhet, Enhetlighet, Livlighet, Spontanitet, Unikhet, Perfektion, Harmoni, Fulländning, Komplexitet, Rättvisa och Ordning, Enkelhet, Helhet, Lätthet. Lekfullhet, Självförsörjning och Meningsfullhet.
Maslow ansåg att både de grundläggande behoven och de högre metabehoven var instinktoida och att de hade ett ursprung i genetik och biologi i kombination med sociala upplevelser, generaliserade och individuella värderingar. Människans behov var multifunktionella och formades individuellt och personligt av olika individer. Behoven kunde uppfylla både medvetna och omedvetna motiv.
Sex var ett sådant multipelt behov som enligt Maslow kunde utformas och kombineras med kärlek, förälskelse, säkerhet, trygghet, ansvar, omsorg, omtanke och ömsesidighet. Men sex kunde också användas för att imponera eller för att visa sin maskulinitet eller kvinnlighet. Idag vet vi att sex används på många sätt, exempelvis som maktmedel i krig, och sex kan kombineras med kontroll, våld, makt, förakt, primitiv sexuell tillfredsställelse eller förnedring.
Människans alla behov och funktioner fanns enligt Maslow alltid närvarande i individens differentialbiologi. Tillgodosågs inte individens behov adekvat uppstod brister, avvikelser eller störningar i individens psyke och personlighetsstrukturer. Alienation, meningslöshet, hopplöshet, kriser, cynism, apati, laglöshet, kriminalitet, brutalitet, ångest och neuroser var några av de affektiva störningar och utvecklingsavvikelser som Maslow betonade.
Människans grundläggande behov avlöser varandra
Samtidigt som Maslow utvidgade sin motivationsteori var behovshierarkins princip hela tiden densamma: ”At once other (and higher) needs emerge and these, rather than physiological hungers, dominate the organism. And when these in turn are satisfied, again new (and still higher) needs emerge, and so on. This is what we mean by saying that de basic human needs are organized into a hierarchy of relative prepotency”.
Men människans många grundläggande behov avlöser inte varandra på det rigida sätt som Maslow beskriver teoretiskt, vilket han var väl medveten om. Några av behoven var absoluta och formbara, som behoven av föda och vätska. Behovet av syre är absolut och konstant, medan andra behov avlöser varandra – som kyla och värme, sömn och vakenhet – men främst efter inneboende homeostatiska principer, vilka människor kan påverka inom ett avgränsat fält.
Min erfarenhet är att individens sociala, affektiva, kognitiva och högre moraliska behov är samtidiga och att de utvecklas parallellt i individens livsmiljö och i individens intrapsykiska minnes- och funktionsstrukturer.
Maslows holistiska motivationsteori förtydligades kontinuerligt
Inte ens i akuta hot-, kris- eller katastrofsituationer prioriterar människor alltid endast sina basalaste behov av överlevnad före högre behov. Ändå var Maslows teori nydanande och mycket betydelsefull på 1950-talet. Till skillnad från psykologins två tongivande inriktningar betonade de humanistiska psykologerna både helheten, samspelet, relativiteten, de goda värdena och det unika i människans biologi, motivation, behov och själsliv.
Maslow hade löpande även gjort andra förtydliganden i sin motivationsteori, exempelvis om varför han använde begreppet fysiologiska behov istället för begreppet drift. Människans drifter var många, de var samordnade holistiskt i individens psyke och kropp, där de reglerades av flera samverkande homeostatiska processer på neurologiska och endokrina systemnivåer. Drifterna var svåra att avgränsa funktionellt och lokalt i biologin, och de var svåra att rangordna inbördes i sina funktioner och intentioner. Ordet behov beskrev enligt Maslow bättre en drifts subjektiva upplevelse som önskan och strävan.
Maslow var pragmatiker och biologisk psykolog
Maslow var samtidigt också pragmatiker, funktionalist och biologisk psykolog, och han antog att de fysiologiska behoven var primära och att de var de mest kraftfulla av människans behov. ”A person who is lacking food, safety, love, and esteem would most probably hunger for food more strongly than for anyting else”, och vid svält, katastrofer och extrema situationer trycktes övriga behov enligt honom i bakgrunden, och människans förmågor och aktiviteter riktades in på att tillfredställa individens och människornas hungerkänslor.
De hälsosamma differentialaffekterna
Idag 2024 har bland annat spädbarnsforskningen länge visat att människans sociala, kognitiva, emotionella och affektiva förmågor och behov finns i individens differentialbiologi från livets start och förmågorna fortsätter att utvecklas genom samvaro, kommunikation, sociala och affektiva upplevelser och genom kognitiv stimulans.
Länge var Maslow och Rogers ensamma inom psykologin om att beskriva att varje individ är unik och väldifferentierad, både biologiskt, affektivt, socialt och kognitivt. Båda ansåg att människans behov ständigt var närvarande i individens kropp och psyke i vardagens aktiviteter, och behoven tillgodosågs multipelt, multifaktoriellt och unikt i varje individ. Inte bara kognition och logiskt tänkande tillhörde individens psyke, där fanns också musiken, skapandet och kroppens taktila och känslosamma upplevelser.
Differentialaffekterna var särskilt betydelsefulla för Maslow och Rogers. Enskilda och samordnade positiva affekter och emotioner som samhörighet, trygghet, tillit, glädje, kärlek, förälskelse, lycka, upprymdhet, frid, vördnad och godhet var hälsosamma, och positiva känslor och strävanden måste dominera i själslivet. Positiva affektupplevelser kunde också framkalla peak experiences, vilket var tillfällen med intensiva känslor av lycka, glädje, trygghet, frihet, vördnad eller nöjdhet.
Människas grundläggande behov och livsvärden formas i vardagsmiljön
Idag vet vi människor tydligare än någonsin genom nyhetssändningar i TV och reportage i media hur små barn påverkas mentalt av motsatsen till peak experiences, det vill säga av hot, våld, hussprängningar, krigsupplevelser, förstörelse och ond bråd död. Sådana upplevelser avsätter affektiva och kognitiva spår i barn, i värsta fall med känslor av skräck och rädsla eller med tankar om hat och hämnd.
Mina kliniska erfarenheter av arbete med små barn och ungdomar är densamma. Differentierade affektupplevelser och tankar om rätt och fel, hat och ilska, krig och fred, hopp, rättvisa, kärlek, ondska, tro, religion och livsåskådning finns tidigt i barns liv, och barns tankar, känslor och värderingar kombineras i individens psyke och personlighet. Människans ackumulerade livsvärden har stor betydelse i livets vardag.
Precis som Maslow beskrev finns människans Being-Values ständigt närvarande i samhället, i familjen och i den dagliga livsmiljön, och dessa värden internaliseras också tidigt i barn genom samvaro, imitation och identifikation.
Abraham Maslow är fortfarande ensam inom psykologin om att ha beskrivit differentialbehovens sammansättningar. Han och Carl Rogers beskrev också de positiva affekternas och emotionernas betydelser för en hälsosam utveckling, och Maslows uppfattning om behovshierarkin har under mer än åttio år varit en stimulerande och mäktig metafor. Både Maslow och Rogers förstod att människan föddes social och behövde genom hela livet en säker, trygg, social och kärleksfull vardag för att utvecklas adekvat.
Maslows mäktiga metafor ur ett annat perspektiv
Avslutningsvis ska jag illustrera behovshierarkin ur ett annat perspektiv. Jag ska integrera några av människans Being-Valus, kreativa och kognitiva behov i behovshierarkin och illustrera den med hjälp av Penroses trappa:
Modellen har en utgångspunkt i Carl Rogers uppfattning att varje barn (och varje individ) under livets gång förverkligar sig själv och sina inneboende förutsättningar i samspel med sin livsmiljö. Att jag använder Maslows begrepp Being-Values istället för begrepp som etik, moral och livsvärden beror på begreppets historiska ton och filosofiska bakgrund.
Människans medvetande och vara fanns i fokus när psykologin grundades som vetenskap med Wilhelm Wundt och William James i fronten mot slutet av 1800-talet. Just filosofen, läkaren, psykologen, pragmatikern och funktionalisten James är en av dem som Abraham Maslow nämner som inspiratör till sin integrativa och dynamiska motivationsteori.
Maslow beskrev tydligt att människans kognitiva, sociala och affektiva förutsättningar finns i differentialbiologin och att människans alla förutsättningar måste samspela differentierat med individens livsmiljö för att utvecklas adekvat.
Under de senaste trettio åren har Socialstyrelsen valt en helt annan väg för den svenska psykiatrin. Psykiatrins nya diagnoser, nya orsaksförklaringar och nya hjärnfunktionsteorier handlar uteslutande om biologiska mikroskador eller störningar i människans hjärna, hjärnstam, nervsystem och endokrina biologi.
Även anpassningsstörningarna, F43-diagnoserna, som akut stressreaktion, PTSD och utmattningssyndrom, förklaras numer som orsakade av brister i hjärnans funktioner, endokrina system, transmittorsubstanser, genetik och DNA.
Den biomedicinska hjärnfunktionsmodellen har ett mycket starkt fäste hos Socialstyrelsens psykiatrienhet, vilket är en avgörande faktor till att psykiatriska diagnoser och medicinering med psykofarmaka har tillåtits att öka kraftigt hos barn och unga. Provmedicinering med psykofarmaka är en annan viktig ökningsfaktor, vilket är en vedertagen metod inom dagens psykiatri och sjukvård.
Den psykiska ohälsan har ökat av sociala orsaker i livsmiljön
Vi är många som länge sett och påtalat att den psykiska ohälsan har ökat av orsaker som finns i livsmiljön. Den har ökat på grund av stress, våldsupplevelser, mobbning, konflikter och bråk i familjen, hot och tvång från andra, mutor, utanförskap, betygshets, inlärningssvårigheter, orealistiska krav, tidigt missbruk, ofullständiga betyg och/eller helt misslyckad skolgång.
Ständig kritik, nedvärdering, misslyckanden, svårigheter, bråk, återkommande rädslor och ängslighet i vardagen internaliseras i individen och rubbar den inre balansen och harmonin i psyket, vilket kan visa sig i otrivsel, huvudvärk, sömnsvårigheter, mer stress och psykisk ohälsa.
För dagens diagnostiska psykiatri och primärvård saknar det betydelse vad den primära orsaken till ångest eller depression handlar om. Det är alltid tillåtet att provmedicinera mot ångest och nedstämdhet.
Det kvittar om ångestens orsak är en krisreaktion eller bero på bristande självkänsla, inre tvivel, mindervärdeskänslor, utanförskap, internaliserade kränkningar, minnen av våldsupplevelser, ackumulerade sociala smärtor, mikrotrauman eller hopplöshetskänslor på grund av upprepade svek.
Ulf Hjelm
Basfakta:
Häftet A Theory of Human Motivation, 2015, är ett särtryck av Maslows paper, i vilket motivationsteorin och behovshierarkin presenterades för första gången. Artikeln publicerades i Psychological Review, vol. 50 (July 1943), sid 370-396, mitt under Andra Världskriget.
I boken Motivation and Personality. Third Edition, med ISBN: 0060419873 kan man läsa om Maslows multipsykologiska vetenskapsteori samt följa de tillägg, förtydliganden och förändringar av motivationsteorin som gjordes efter 1943.
I boken The Farther Reaches of Human Nature, ISBN: 0-14-019470-3, kan man läsa om Maslows tankar och antaganden om Metamotivationerna och Being-Values. Boken gavs ut av Maslows hustru Bertha G. Maslow första gången 1971, ett år efter Abraham Maslows död i en hjärtinfarkt. Boken består av de paper som Maslow planerat som bokens huvudinnehåll.
I boken Client-Centered Therapy, ISBN 0-09- 453990-1, av Carl R. Rogers, kan man läsa om hans komplexa vetenskapsteori, hans syn på barns självförverkligande, om acceptans, terapisamarbete, gemensamt ansvar, identifikation och om annat som är verksamt i terapi.
Mentala strukturer, tertiära processer och mänskligt skapande
Silvano Arieti (1976) beskrev kreativitet som en effekt av människans tertiära mentala hjärnprocesser. I människans hjärna pågår ständigt ett flertal medvetna och omedvetna processer. Plötsligt kan det uppstå ett endocept, en rudimentär form av kognition, i människans psyke på basal hjärn- och primärprocessnivå. Endoceptet omvandlas sedan genom samarbete med högre hjärnfunktioner på sekundärprocessnivå till ett koncept. På så sätt kan en ny idé, en ny konstruktion, en ny bild, ett nytt ord eller inledningstonen till ny musik uppstå.
Arietis teori om kreativitetens synteser är konkret, abstrakt och hypotetisk. Så här kan flöden och processer illustreras:
Arietis teori förändrade innebörderna i Sigmund Freuds begrepp primär- och sekundärprocesser, vilka beskrev skillnader i individens mentala vara och kvalitativa tänkanden. Primärprocessen styrdes enligt Freud av drifter, lustprincipen, omognad och oreflekterat tänkande, medan sekundärprocessen styrdes av inlärning, erfarenhet, välfungerande, rationalitet och logik.
Arietis teori bygger istället på att primära och sekundära tankeprocesser ständigt samverkar i människans varanden, kännanden och tänkanden i individens hjärna. Båda influeras av biologiska processer, drifter, affekter, behov, inlärningar och ackumulerade minnen. Även en individs dysfunktionella vara och primärprocess är influerade av inlärningar, erfarenheter och ackumulerade minnen.
Sigmund Freud (1932) antog att människan vantrivs i kulturen. Till skillnad från honom förstod Silvano Arieti att människans många kulturella, moraliska och kreativa värden har sitt upphov i individernas differentialbiologi i samspel med livsmiljön. Det är andra faktorer i den sociala miljön än människans kultur som ger upphov till psykisk ohälsa och vantrivsel.
Precis som Arieti säger finns ofta en förnimmelse, en föraning, en ton, en doft eller ett visuellt minne med i starten av en spontan kreativ process. Annat som tilltalar oss med Ariets tertiära teori är att den i sin förklaring engagerar individens hela hjärna, alla mentala strukturer och nivåer av minnen, kännanden, tänkanden, medvetanden och varanden.
Arietis teori är holistisk i sin syn på hjärnfunktioner och skapande, men teorin kan inte förklara allt skapande och all kreativitet. Kreativa processer startas enligt vår erfarenhet i verkliga livet betydligt oftare av annat än av rudimentär kognition. Exempelvis av tillfälligheter och misstag som ger insikter eller av organiserad brainstorming eller långvarigt systematiskt arbete eller av ögonblick av ilska, hat och kränkningar.
För oss är terapi en holistisk social, kognitiv och emotionell förändringsprocess, och den startas nästan alltid av klientens önskan av att må psykiskt bra, slippa mental smärta, sömnsvårigheter, ångest eller ständig oro. Och beslutet att söka hjälp kommer sällan plötsligt.
Enligt vår terapierfarenhet med barn och unga samverkar alltid olika upplevelser, värderingar, behov, drifter, tankar, reflektioner och minnesinnehåll komplicerat i individens psyke. En skapande och omgestaltande terapiprocess är en viktig förändringsfaktor i bildterapi och i humanistisk terapi, och den processen startas genom samspel, känslor, inlevelse, empati, närvaro, frågor, noggrann kartläggning, riktade uppgifter, lyssnande, tillåtelse, sökande och målmedvetet arbete med tydliga mål.
I terapin kan man exempelvis utforska, förstå, hantera, bearbeta och förändra en klients panikångest. Men ofta finns ångest och ångestbenägenheten kvar även efter en avslutad terapi, men individens nya förståelse, strategier och acceptans gör ångesten lättare att uthärda och hantera.
Forskningen har länge visat att spädbarn normalt föds sociala, affektiva och kognitiva. Spädbarn samspelar aktivt och medvetet från livets start med sina föräldrar och med sin omgivning. De föds med många resurser, behov, affekter, begåvningar och funktioner, och individen fortsätter att mogna och utvecklas i sina specifika sociala, subkulturella och samhälleliga sammanhang i en komplex samverkan mellan arvs- och miljöfaktorer under lång tid.
På den här sidan kommer vi efterhand att beskriva olika aspekter av den moderna humanistiska psykologins terapi, teori och människosyn.
I de inledande artiklarna ska vi precisera några begrepp, uppfattningar och teorier som länge har varit vägledande för oss i terapi. De är Carl Rogers teori om självförverkliganden och den empatiska och goda människan, Abraham Maslows holistiska teori om människans multipla motivationer, Howard Gardners multiielligensteori och Silvano Arietis teori om tertiära processer.
Jämställd, social och individuell terapi
Carl Rogers (1951) demokratiska, jämställda och sittande klientcentrerade terapi har alltid varit vägledande för oss, liksom hans positiva humanistiska människosyn. Människan föds enligt honom social, medkännande och omtänksam. Ett viktigt livsmål för varje individ är att hon ska bli välfungerande med en flexibel, ansvarsfull och trygg självuppfattning och med förmåga att leva i harmoni med andra.
Rogers använde begreppet självförverkligande med fler betydelser än Abraham Maslow; men båda hade samma grundsyn på människans mognad och uteveckling. Rogers utgick från att varje barn förverkligar sig själv och sin personlighet i aktivt samspel med sin familj och sin livsmiljö. Självförverkligandet fanns från livets start i barnet, var inte individens högsta behov, en uppfattning som Maslow länge förespråkade i sin behovshierarki.
Självförverkligandet beskrivs i Rogers teori som ett behov och en utvecklingskraft. Självförverkligandet fick med individens erfarenheter olika uttryck och mognadsformer, vilka formade individens ambitioner och livsmål. Självförverkligandet var en av de krafter som formade individens social-moralisk resa och utvecklingsprocess
Självförverkligandet fyllde multipla funktioner, precis som människans övriga behov. I självförverkligandets socialiserande processer kan samtidigt mycket gå fel under uppväxten eller långt senare i livet. Syftet med den klientcentrerade barnterapin är bland annat att barn och unga skall uppfatta innebörden i sina medfödda behov, ambitioner, sociala brister eller smärtsamma upplevelser. De ska i terapin samspela, bearbeta, mogna, växa, utvecklas, förändras optimalt och må psykiskt bra med sunda livsmål och ambitioner. Acceptans och identifikation är två av de viktiga faktorerna i dessa processer.
Människan har multipla behov
Abraham Maslow är idag mest känd för sin teori om behovshierarkin och för att han tillsammans med Carl Rogers utformade den humanistiska psykologins människosyn, vetenskapsteori, strategier och metod. Maslow ( 1987, 1993 ) utformade en komplex motivationsteori, som utgick från att människans grundläggande och högre moraliska, kognitiva och skapande behov var instinktoida. Alla människans behov hade ett ursprung i genetik och differentialbiologi i samspel med livsmiljön.
Maslow menade att människans behov är multipla som motivation. En individs hungerdrift och behov av föda och vätska kan exempelvis formas och komma till uttryck med flera betydelser. Människans behov formas olika i olika kulturer och är beroende av samhällets utvecklingsnivå.
I högutvecklade eller specialiserade samhällen skapar exempelvis mästerkockar maträtter för att tillfredställa egna sinnen, njutningar, behov, färdigheter och kompetenser och för att tillfredsställa andras behov av föda, dryck, njutning, umgänge och samvaro (och kanske för att driva en lyxkrog, tjäna pengar och erhålla välförtjänt uppskattning från andra); läcker och vällagad mat och god dryck i en behaglig miljö kan tillgodose många drifter, behov och funktioner i ett.
Men sådan är ju inte tillvaron i utblottade länder, vid krig eller katastrofer. Där svälter spädbarn istället ihjäl på grund av torka, svält och brist på mat och näring. I sådana situationer kan ingen förverkliga sig själv eller tillgodose ens minimala grundläggande behov.
Trots krig, fattigdom och svält föds människan enligt Maslow god och omtänksam av naturen. Hon har grundläggande behov av sömn, vila, aktivitet och näring, av trygghet och säkerhet, av tillhörighet, vänskap, kärlek, reproduktion och sex. Hon har grundläggande behov av respekt och uppskattning av andra och av sig själv. Hon har grundläggande kognitiva behov av att skapa och vara aktiv, av att kunna, veta och förstå sig själv, sin omgivning, sin omvärld och sitt samhälle.
När människans grundläggande behov och ansvar är tillgodosedda då ägnar hon sig enligt Maslow åt självförverkligande. Det är då hon kopplar av, njuter, umgås, är social eller skapar musik, litteratur, dans, konst, politik, datateknik eller tillverkar nya produkter.
Maslow kallade människans högre existentiella och sociala behov för metamotivationer, livsbehov eller being needs. De behoven handlade om människans behov av sanning, godhet, skönhet, enhet, spontanitet, livlighet, unikhet, perfektion, balans, harmoni, fulländning, rättvisa, ordning, enkelhet, helhet, lätthet, lekfullhet, autonomi och meningsfullhet.
Människans högre behov och livsvärden fanns ansamlade i kultursamhället och formades personligt av varje individ i samspel med föräldrar, anhöriga, skola och andra samhälläliga miljönätverk. Tillgodosågs inte individens existentiella being needs kunde avvikelser och psykisk ohälsa uppstå.
Vi återkommer till Maslows syn på behovshierarkin och på metamotivationerna i senare artiklar.
Multiintelligensteorin, WISC-V och existensfilosofin
Howard Gardners multiintelligensteori (1994, 2000, 2001) skapade en ny inriktning inom begåvningsteorin. Gardner beskrev att människan har många separata begåvningar som är integrerade med varandra och som formas av individen i de sociala, kulturella och samhälleliga sammanhang som individen växer upp i. Exakt hur många begåvningar människan har är inte klarlagt än. Men Gardner har beskrivit musikalisk, motorisk, visuell, språklig, logiskt-matematisk, interpersonell, intrapersonell, natur, och etiskt-moralisk begåvning.
Gardner inspirerade direkt några andra psykologer. Eter honom har de beskrivit människans emotion, klokhet och sociala förmåga som intelligens.
Före Gardners multiintelligensteori ansåg intelligensforskningen däremot att det fanns en generell intelligens hos människan. David Wechslers begåvningstest WISC och WAIS utgår från den traditionen och de mätte länge den globala begåvningen genom ett flertal verbala och praktiska deltest.
Efter hand har Wechslers begåvningstest nyanserat sin konstruktion med ackumulerad erfarenhet och validitet. WISC-V kan idag utföra ett flertal viktiga interna analyser av testresultaten, vilket genererar specifik detaljinformation om den testade individens förmågor och strategier.
Det är Wechslertestens reliabilitet, standardisering och validitet som är betydelsefulla kvalitetsfaktorer. Idag vet vi relativt väl vad de olika deltesten och delskalorna mäter för specifika funktioner och kvaliteter, vilket gör det möjligt att beskriva flera av individens styrkor, svårigheter, behov och kvaliteter. Men även testens normering i ett specifikt land eller i en världsdel är betydelsefull. Normeringen gör att testledaren kan fastställa en individs sammanräknade värde på hela skalan, HIK, vilket är ett hypotetiskt mått på individens samlade, globala eller generella intelligens. Det värdet kan få stor betydelse för individen.
Före Gardner beskrev även Ruth Griffiths intelligens som något flerfaktoriellt, samverkande, mognads- och utvecklingsbetingat. Tid, rytm, rum, fysiologiska processer, fin- och grovmotorik, praktisk övning, språk och praktiskt resonerande i barnet samverkade enligt Griffiths med varandra. Begåvning, tänkande, slutledning och kognitiva processer var enligt henne beroende av arv-, miljö- och omvärldsfaktorer och genomgick biologisk mognad och psykologisk utveckling i individen.
Gardners sätt att tänka differentierat kring begåvning är alltså inte nytt. Många har exempelvis länge betonat människans skapande och arbetsförmåga som grunden för begåvning, inlärning, klokhet och utveckling. Ämnet är komplext, och ingen av dagens intelligensteorier täcker hela fältet. Enligt Gardner kan multiintelligensteorin exempelvis inte förklara metaforisk kognition, vishet, nyskapande och sunt förnuft. Hans teori är deskriptiv, pragmatisk, ofullständig och den kan heller inte beskriva begåvningarnas mognadsutveckling, likt Jean Piagets beskrivning av den logiska induktionens framväxt.
För oss som behandlare är Gardners teori likväl mycket betydelsefull. Eftersom den beskriver begåvningens bredd, som den finns i verkligheten hos människan. Människans inre och yttre verbala språk, relationsförmåga och musikaliska klokskap är ofta viktigare än logisk induktion i så många sociala sammanhang.
I humanistisk terapi är dessutom minnes- och rumsfunktioner, kännande, tänkande och önskande lika betydelsefulla. Men i terapi blir det också så uppenbart att individer har flera praktiska, kännande, tänkande, logiska och analytiska begåvningar, och människans tänkanden, klokhet och mänskliga kvaliteter ser olika ut hos olika individer.
WISC-V och multiintelligensteorin tillgodoser mycket olika kunskapsbehov i dagens samhälle. Men det finns en betydelsefull existensfilosofisk innebörd i Gardners teori, som inte finns i någon annan intelligensteori:
Människorna har med sina många behov, funktioner, begåvningar, affekter och differentierade minnesförmågor själva under evolutionens och historiens gång skapat sina samhällen, sina riter, ritualer, religioner, ateism, sin tro, sin moral, sin visdom, sina lagstiftningar, rättstraditioner, vetenskaper, kunskaper och umgängesformer. Den innebörden återfinns även i Maslows och Rogers humanistiska psykologier.
Litteraturlista
Arieti, Silvano, 1976, Creativity, The Magic Synthesis, Basic Books, New York
Freud, Sigmund, 1932, Vi vantrivas i kulturen, Boniers, Stockholm
Gardner, Howard, 1994, De sju intelligenserna, Brain Books, Jönköping
Gardner, Howard, 2000, Den bildade människan, Brain Books, Jönköping
Gardner, Howard, 2001, Intelligenserna i nya perspektiv, Brain Books, Jönköping
Maslow, Abraham, 1987, Motivation and Personality. Third Edition, ISBN: 0060419873.
Maslow, Abraham, 1993, The Farther Reaches of Human Nature, ISBN: 0-14-019470-3, boken utgavs av Maslows hustru första gången 1971, ett år efter hans död.
Rogers, Carl,.R, 1951, Client-Centered Therapy, reprinted 2002, St Edmundsbury Press Ltd, Suffolk