Modern humanistisk psykologi

Människan föds väldifferentierad –

social, affektiv, kommunikativ och kognitiv

Den moderna forskningen har länge visat att spädbarn föds sociala, affektiva, kommunikativa och kognitiva. Människan föds med många resurser, behov, affekter, begåvningar och funktioner.  Individen föds normalt biologiskt och mentalt väldifferentierad och fortsätter att mogna och utvecklas i sina specifika sociala, subkulturella och samhälleliga sammanhang i en komplex samverkan mellan arvs- och miljöfaktorer.

Forskningen visar också att det ständigt pågår – och måste pågå – flera biologiska, homeostatiska och mentala processer i människans kropp och hjärna. Dessa processer reglerar bland annat uppmärksamhet, vila, arbetsförmåga, sömn, vakenhet, tänkande, minne, koncentration, uthållighet och igenkänning.

Hjärnans biologiska och mentala processer måste fungera differentierat, i spänning och i jämvikt för att vi människor ska fungera adekvat och må psykiskt bra. Men biologin och människans hjärna klarar inte alltid för mycket egen obalans, för mycket mental konflikt, disharmoni eller smärtsam upplevelse.  

I de kommande artiklarna ska vi beskriva begrepp och teorier som länge har varit vägledande för oss i terapi, eftersom de svarar mot vetenskapliga fakta, forskning, kliniska erfarenheter och mot vår egen erfarenhet, syn på människan, hennes behov och funktioner. 

Teorierna är Abraham Maslows holistiska teori om människan och hennes multipla motivationer, Carl Rogers teori om den goda människan och hennes samverkande livsmål och självförverkligande, Howard Gardners multiielligensteori och Silvano Arietis teori om tertiära processer.

Människan har multipla behov

Abraham Maslow är idag mest känd för sin teori om behovshierarkin och för att han tillsammans med Carl Rogers utformade den humanistiska psykologins människosyn, vetenskapsteori, strategier och metod. Maslow (    ) utformade en komplex motivationsteori, som utgick från att människans grundläggande och högre moraliska, kognitiva och skapande behov var instinktoida. Alla människans behov hade ett ursprung i genetik och differentialbiologi i samspel med livsmiljön.  

Maslow menade att människans behov är multipla som motivation. En individs hungerdrift och behov av föda och vätska kan exempelvis formas och komma till uttryck med flera betydelser. Människans behov formas olika i olika kulturer och är beroende av samhällets utvecklingsnivå.

I högutvecklade eller specialiserade samhällen skapar exempelvis mästerkockar maträtter för att tillfredställa egna sinnen, njutningar, behov, färdigheter och kompetenser och för att tillfredsställa andras behov av föda, dryck, njutning, umgänge och samvaro (och kanske för att driva en lyxkrog, tjäna pengar och erhålla välförtjänt uppskattning från andra); läcker och vällagad mat och god dryck i en behaglig miljö kan tillgodose många drifter, behov och funktioner i ett.

Men sådan är ju inte tillvaron i utblottade länder, vid krig eller katastrofer. Där svälter spädbarn istället ihjäl.

Människan föds enligt Maslow likväl god av naturen. Hon har grundläggande behov av sömn, vila, aktivitet och näring, av trygghet och säkerhet, av tillhörighet, vänskap, kärlek, reproduktion och sex. Hon har grundläggande behov av respekt och uppskattning av andra och av sig själv. Hon har grundläggande kognitiva behov av att skapa och vara aktiv, av att kunna, veta och förstå sig själv, sin omgivning, sin omvärld och sitt samhälle.

När människans grundläggande behov och ansvar är tillgodosedda då ägnar hon sig enligt Maslow åt självförverkligande. Det är då hon kopplar av, njuter, umgås, är social eller skapar musik, litteratur, dans, konst, politik, datateknik eller tillverkar nya produkter.

Maslow kallade människans högre existentiella och sociala behov för metamotivationer. De handlade om människans behov av sanning, godhet, skönhet, enhet, spontanitet, livlighet, unikhet, perfektion, balans, harmoni, fulländning, rättvisa, ordning, enkelhet, helhet, lätthet, lekfullhet, autonomi och meningsfullhet. Tillgodosågs inte de behoven kunde avvikelser och psykisk ohälsa uppstå.

Vi återkommer till Maslows syn på behovshierarkin och på metamotivationerna i senare artiklar.

Jämställd och individuell terapi

Carl Rogers (1951) demokratiska, jämställda och sittande klientcentrerade terapi har alltid tilltalat oss, liksom hans positiva humanistiska människosyn. Människan föds enligt honom social, medkännande och omtänksam. Ett viktigt livsmål för varje individ är att hon ska bli välfungerande med en flexibel, ansvarsfull och trygg självuppfattning och med förmåga att leva i harmoni med andra.

Rogers använde begreppet självförverkligande med fler betydelser än Abraham Maslow; men högst sannolikt hade de två snarlika uppfattningar. Rogers utgick från att varje barn förverkligar sig själv och sin personlighet i aktivt samspel med sin familj och sin livsmiljö. Självförverkligandet fanns från livets start i barnet, var inte bara individens högsta utvecklings- och funktionsnivå, vilket var en viktig funktion i Maslows behovshierarki.

Självförverkligandet beskrivs i Rogers teori som ett behov, en utvecklingskraft, en social-moralisk resa och en utvecklingsprocess. Självförverkligandet hade olika uttryck och mognadsformer och tillsammans formade de individens ambitioner och livsmål.   

Självförverkligandet fyllde multipla funktioner, precis som människans övriga behov. I självförverkligandets socialiserande processer kan samtidigt mycket gå fel under uppväxten. Syftet med den klientcentrerade barnterapin är bland annat att barn och unga skall uppfatta behov, brister och smärtsamma upplevelser, bearbeta, mogna, växa, utvecklas, förändras optimalt och må psykiskt bra med sunda livsmål och ambitioner. Acceptans och identifikation var två av de viktiga faktorerna i dessa processer.

Nästa artikel handlar om Multiintelligensteorin och begåvningstestning.

Share