Bildterapi  & Psykologbyrån

 
Socialstyrelsen omyndigförklarar behandlingspsykologin som vetenskap

Man kan idag i Sverige bli legitimerad psykoterapeut i familjeterapi, psykodynamisk terapi, kognitiv terapi, kognitiv beteendeterapi, relationell terapi och gruppterapi med inriktning mot vuxna, unga vuxna, ungdom eller barn.

Med psykoterapiexamen från en godkänd utbildningsanordnare kan man ansöka om legitimation hos Socialstyrelsen som granskar varje ansökan före godkännande. 
Gemensamt för psykoterapierna är att de är specialiserade inom olika segment av behandlingspsykologin som vetenskap. För mig som integrativ psykolog är psykoterapierna betydelsefulla inomvetenskapliga paradigm, vilka genererar moderna användbara kunskaper och metoder.    

2017 fastställde Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer för behandling av depression och ångestsyndrom.  Kognitiv beteendeterapi, KBT, värderas högst och anses som bäst och effektivast för all psykologisk behandling av ångest och depression. I enstaka fall duger någon annan behandlingsmetod.  
I riktlinjerna har Socialstyrelsen valt ut några få av de många systematiska psykologiska behandlingarna, vilka sedan rangordnats i relation till varandra och i relation till medicinsk behandling.  De utvalda behandlingsmetoderna rangordnas i en tiogradig skala med hjälp av ”den internationellt vedertagna metoden GRADE”.   

Här följer ett typsikt exempel på Socialstyrelses sätt att rekommendera utan förtydliganden: ”Enligt Socialstyrelsens rekommendation kan hälso- och sjukvården erbjuda MINI som komplement till den kliniska bedömningen vid diagnostik i primärvården till vuxna personer med misstänkt depression eller ångestsyndrom. Avgörande för rekommendationen är att åtgärden ökar förutsättningen för en korrekt diagnos och att MINI fungerar väl som komplement till den kliniska bedömningen (sid 28 i riktlinjerna)”. 
Ingenstans framgår varför MINI är bästa instrumentet att öka diagnoskvaliteten och varför MINI fungerar väl med den kliniska bedömningen. Inom primärvården använder vi idag framgångsrikt andra bedömnings- och utvärderingsinstrument. 

Riktlinjerna förankras i Socialstyrelsens nationella utvärderingar 2010 och 2013, vilka identifierat ett antal förbättringsområden. Men Socialstyrelsen presenterar ingen analys av primärvårdens, öppenpsykiatrins, första linjens eller elevhälsans behov av psykologisk utredning och behandling.  
Socialstyrelsens forskningsperspektiv är snävt utan komparativ forskning i ett föränderligt samhälle. Psykoterapiforskningen är betydelsefull. Men det finns annan forskning som är lika viktig eller viktigare för oss behandlare. Den tillfälliga, akuta, lindriga och medelsvåra psykiska ohälsan handlar exempelvis ofta om olika slags mentala obalanser i ett givet socialt och samhälleligt sammanhang.  
Ångest, förtvivlan, ilska, panik, skräck och nedstämdhet handlar ofta om sådant som otrivsel i vardagen, otillfredsställelse, misslyckanden, konflikter, bråk, om ensamhet på fritiden, ensamhet hemma, övergivenhet, om hot, barnfattigdom, utslagning i skolsystemen, om hemmasittarekomplexet, utmattningstillstånd hos unga vuxna, om familjevåld, våld mot barn och kvinnor, om normaliseringsprocesser, om problem med sex och samlevnad.  
Det betydelsefulla är att psykisk hälsa och ohälsa, ångest och depressivitet förändras i form och innehåll över tid med samhällsförändringarna. De psykiatriska syndromen är däremot relativt konstanta och förankrade i psykiatrins lära om psykopatologi och de är väl förankrade i ICD-10:s  psykiatriska beskrivningar.
Psykoterapiforskningen har bedrivits selektivt, ofta utifrån särintressen och utan jämförande forskning. Flera systematiska metoder har det forskats minimalt på. Ändå använder Socialstyrelsen evidensprofiler som avgörande variabel för att tilldela kognitiv beteendeterapi, KBT, en suverän särställning inom svensk vård och behandling.  
Inga forskning har visat – vad jag kunnat se - att KBT är vetenskapligare än andra metoder. Det finns heller ingen forskning som tyder på att relationell terapi, psykodynamisk terapi, kognitiv terapi, grupp- och familjeterapi är mindre patient- och kvalitetssäkra i sjukvården än kognitiv beteendeterapi. 
Så här skriver för övrigt Kerstin Roback och Per Carlsson om GRADE i CMT Rapport 2009:4: ”I Sverige finns en tradition av allsidiga utvärderingar, med vilka avses att metoder granskas ur ett medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv. Därför ger inte GRADE evidensprofil tillräcklig information för beslut om praxisförändringar i ett svenskt perspektiv”(1).
De konstnärliga, humanistiska, existentiella, gestaltpsykologiska och integrativa behandlingarna är några andra betydelsefulla systematiska behandlingar. Men ingen av dem värderas i Socialstyrelsens riktlinjer, trots att vi är många som använder dem i det dagliga behandlingsarbetet inom svensk sjukvård. 
Humanistiska och existentiella psykologer gjorde på 1960-talet ”uppror” mot överförenklingar inom dåtidens psykoanalys och beteendeterapi. Först då nyanserades psykologins motivationsteorier, mikromodeller och metateorier. Förändringarna inom psykoanalysen och beteendeterapin visar bland annat att inriktningarna har varit differentierande, nyanserande och självsanerande över tid. Felaktiga och begränsande antaganden har avvecklats successivt. Nya inriktningar har tillkommit och de systematiska psykologiska behandlingarna har blivit allt fler, mer avgränsade, fokuserande och tidsuppdaterade.  
Det pågår en ständig förändring och metodutveckling inom den psykologiska behandlingen. Tillgängligare behandlingar finns idag på samtalsmottagningar, ungdomsmottagningar, första linjen för unga, barn- och familjehälsan, vårdcentraler, familjecentraler, på krismottaningar, på behandlingshem, på webben.  
Vi ser att skräck, förtvivlan, skuld, förnedring, panik, kaoskänslor, aggressivitet, nedstämdhet och beroende/missbruk är något differentierat och handlar om avsevärt mer än psykiatriska syndrom som depression och ångest. 
Vi psykologer lutar oss i behandling och metodutveckling mot sådant som bred psykologivetenskap, kvalificerad utbildning, reliabilitet, valididet och normering, beprövad praxis, kliniska erfarenheter, specialiseringar, handledning, kontinuerlig vidareutbildning samt moderna tester, skattningsskalor och utvärderingsinstrument.  
Expertgruppen och Socialstyrelsen valde en helt annan väg. De rangordnade några få utvalda psykoterapeutiska metoder och de toppevidensbaserade en psykoterapeutisk inriktning utifrån systemet GRADE. 
Socialstyrelsen valde bort de vetenskapliga yrkeskompetenserna. Socialstyrelsen valde bort fleråriga kunskaper från psykoterapiforskningen, nämligen att den psykologiska metoden har liten effekt jämfört med övriga förändringsfaktorer. Socialstyrelsen viftade bort den massiva nyanserade kritiken. 
Vi är många som tänker mycket annorlunda än expertgruppen och Socialstyrelsen. Vi som använder Fit Outcomes (2), ORS och SRS sätter exempelvis klientens behov, psykiska hälsa, mentala mående, terapins mål och arbetssätt, kommunikation och allians i fokus i behandlingsarbetet.  Vi strävar som andra behandlare efter en empatisk, förändrande och god behandlingsallians men vi kvalitets- och patientsäkrar också varje behandlingssamtal och varje enskild behandling tillsammans med klienten. 
Metodiken med Fit (3) innebär en helt annan trygghet och kvalitet för varje klient än försök till evidensbasering av psykoligiska metoder genom metaanalyser av forskningsstudier. 
Socialstyrelsen och expertgruppen omyndigförklarade inte bara de allra flesta legitimerade psykoterapeuterna, Socialstyrelsen omyndigförklarade även oss legitimerade psykologer och behandlingspsykologin som vetenskap. 
Ulf Hjelm
1. Kerstin Roback och Per Carlsson, Evidensgraderingssystemet GRADE.  http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:297894/FULLTEXT01.pdf
2. Feedback Informed Treatment. www.fit-outcomes.com
3. Scott D. Miller och Bob Bertolino, Feedback-informerad terapi – FIT, Studentlitteratur, 2015http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:297894/FULLTEXT01.pdfhttp://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:297894/FULLTEXT01.pdfhttp://www.fit-outcomes.com/shapeimage_1_link_0shapeimage_1_link_1shapeimage_1_link_2
Välkommenvalkommen.html
Bildterapibildterapi.html
Bildterapeut Görel Hjelmbildterapeut.html
Psykolog Ulf Hjelmpsykolog.html
Bilderbilder.html
Kontakt och länkarkontakt.html
Psykologutredningar, personalhandledning och rådgivningppr.html
2artiklaromintegrativpsykologiochpsykologiskbehandling2.html
1artiklaromintegrativpsykologiochpsykologiskbehandling1.html
3artiklaromintegrativpsykologiochpsykologiskbehandling3.html
Mottagning på Enebackenmottagning.html
4
5artiklaromintegrativpsykologiochpsykologiskbehandling5.html
Artiklar om integrativ psykologi och psykologisk behandlingartiklaromintegrativpsykologiochpsykologiskbehandling1.html