Bildterapi  & Psykologbyrån

 
Skulle vi kliniker invänta forskarna - då inträffade ingen metodutveckling
I dagens sjukvårdssamhälle finns en uppfattning att tillsynsmyndigheter måste fastställa den allra senaste, bästa och effektivaste evidensen för olika psykologiska behandlingsmetoder för behandling av depression och ångestsyndromen inom offentlig sjukvård.

Intentionen är god. Men den är omöjlig att leva upp till.
Vi som arbetar med psykoterapi, psykologisk och psykosocial behandling vet att det just nu – som alltid - pågår en omfattande metodutveckling internationellt och nationellt i behandlingarna av psykisk ohälsa, där ångest och ångestsyndromen samt nedstämdhet och depression utgör de mest frekventa sökorsakerna.

Den omfattande metodutvecklingen innebär inte att förnyelsen saknar vetenskapliga kvaliteter. Inte alls. Metodutvecklingen sköts seriöst och vetenskapligt. Metodutvecklingen innebär endast – som alltid - att forskare inte hunnit fastställa evidens eller grad av evidens för de nya metoder som prövas kliniskt i nya sammanhang.

All metodutveckling inom dagens sjukvård genomförs uteslutande av seriösa vetenskapligt utbildade yrkesgrupper. Som kliniker är man tacksam över all ny psykologisk forskning som bedrivs. Men visst är det ett trovärdighets problem att forskare ofta forskar selektivt inom de psykologiska traditionerna, och tesen om en forsknings reproducerbarhet fortar inte precis upp forskningen om psykologisk behandling tvärvetenskapligt och på bredden.

Ett annat problem är att forskare inte forskat på alla psykologiska traditioner och metoder, utom inom de mest dominanta och curlade traditionerna.

Enligt min uppfattning har evidensförespråkarna, vilka inte sällan finns utanför psykologivetenskapen, fått ett orimligt inflytande i dagens debatt och planering om psykologisk behandling i sjukvårdssamhället. Skulle vi kliniker invänta forskarna, den reproducerade forskningen och den senaste evidensen, då inträffade helt enkelt ingen förnyelse och metodutveckling. Som psykologer lutar vi oss istället mot sådant som vetenskap, beprövad praxis, kontinuerlig fortbildning, reliabilitet, valididet och normering.
Psykologutbildningarna och PTP uppdateras kontinuerligt.

Ska en myndighet avgöra vad som är psykologisk behandlingsevidens?
Precis som Howard Gardner utgår jag från att mentala processer är multipla i fler dimensioner och jag vet därför att de är utomordentligtsvåra att beskriva vetenskapligt i detalj, både för oss behandlare och för psykoterapiforskare.

Likt Arnold A. Lasarus använder jag kunskap och metod från flera inriktningar samtidigt. Mitt fokus utgår alltid konkret från den enskilde individen, från sökorsak, från affektförmedlingar, från samspelet, från målplaneringen och från individens behov.

Jag är integrativ psykolog. Under behandlingspsykologins historia har olika psykoterapeutiska
inriktningar haft högre status än andra vid olika tidpunkter. De har uppskattats mer, inom psykologin, av vetenskapsgrannar, vård och omsorg oc hav myndigheter. Psykoanalys, beteendeterapi och humanistisk psykologi, psykodynamisk terapi, systemteori och kognitiv beteendeterapi, har avlöst varandra och varit tongivande inriktningar vid olika tidpunkter. Idag värdesätts kognitiv beteendeterapi högst av sjukvårdssamhällets myndigheter..
Men är tongivande eller högst värderad detsamma som att vara effektivast, bäst, sannast eller mest evidensbaserad?

Naturligtvis inte.
Evidens är endast en faktor. Växlingarna i dominans mellan psykologins inriktningar handlar främst om andra faktorer. Som uppskattning, förklaringsvärden, användbarhet, nya hypoteser, nya modeller, vetenskapsteoretiska justeringar, samhällets behov, vetenskapliga lojaliteter, marknadsföring och curling.

Psykologivetenskap är komplex mångfald. Som psykologer gör vi ett stort antal val – både kognitivt och affektivt grundade - redan under psykologutbildningen om vetenskapsteori, värderingsfrågor, etik, synsätt, metoder. Vi väljer en eller ett par inriktningar, utifrån en rad faktorer. Men valen som särskiljer oss gör oss inte mindre sanna, vetenskapliga eller evidensbaserade.

Behandlingspsykologins paradigmskiften, nya inriktningar, nya mikromodeller, kontinuerliga
inomvetenskapliga kunskapsfördjupningar och de multimodala vetenskapsteoretiska modellerna tyder på en ständig kunskapsutveckling och förändring. De tyder också på en betydande lyhördhet, kreativitet och självreglering inom vår vetenskap.

Behandlingspsykologin är omöjlig att överblicka totalt i varje nuläge, både i detalj och som helhet för en enskild yrkesutövare, eftersom den pågående metodutvecklingen och samhällsutvecklingen är så omfattande och betydelsefull för psykologins expansion som vetenskap.

Inte heller externa experter och statliga myndigheter kan överblicka psykologivetenskapen i varje given stund. Ändå har Socialstyrelsen nyligen slagit fast att en behandlingspsykologisk inriktning och deras metoder, KBT, ensamt har högsta och bästa evidens för behandling av depression och ångestsyndromen år 2018. 

Kanske är det bra att myndigheter avgör vad som är den första och bästa psykologiska behandlingsmetoden för olika sorters psykiska ohälsa vid en given tidpunkt?

Självfallet inte.
Evidens och forskning är något viktigt. Men all forskning om psykologisk behandling rymmer alltid en betydande eftersläpning, och det forskas inte på alla psykologiska behandlingsmetoder. Under psykologins historia har behandlingsinriktningarna, liksom deras fokus och metoder, förändrats med den föränderliga tillvaron, en process som pågår ständigt.
Myndigheters fixering vid senaste evidens om psykologisk behandlingsforskning är märklig och förskjuter fokus från sådant som är minst lika viktigt att belysa, som den ökande psykiska ohälsan, som våld och normaliseringsprocesser, som hemmasittareproblematiken, som den ökade barnfattigdomens betydelse och de nya utanförskapen, inte minst med grundskolans utslagning av elever, där ca 20 procent av eleverna i årskurs nio inte är behöriga till gymnasiestudier.

Legitimerade psykologer och psykoterapeuter vet att evidens endast är en fråga av betydelse i sammanhanget. Just därför tar vi varje dag ansvar för att kvalitetssäkra varje behandling och att arbeta utifrån yrkeskompetens, vetenskap, beprövad praxis, aktuell forskning och kontinuerlig fortbildning.
Samtidigt har vi legitimerade psykologer varit dåliga på att förklara våra specifika kompetenser och varför vi har fortbildat och specialiserat oss inom ett stort antal inriktningar, områden och ämnen inom den vetenskapliga psykologin.
Så länge som vi psykologer inte har en adekvat specialistordning - med väldifferentierade specialiteter, olika men likvärda - kommer behandlingspsykologin att vara utsatt för experters och myndigheters godtycken och rangordningar.
Välkommenvalkommen.html
Bildterapibildterapi.html
Bildterapeut Görel Hjelmbildterapeut.html
Psykolog Ulf Hjelmpsykolog.html
Bilderbilder.html
Kontakt och länkarkontakt.html
Psykologutredningar, personalhandledning och rådgivningppr.html
2artiklaromintegrativpsykologiochpsykologiskbehandling2.html
1artiklaromintegrativpsykologiochpsykologiskbehandling1.html
3
Mottagning på Enebackenmottagning.html
4artiklaromintegrativpsykologiochpsykologiskbehandling4.html
5artiklaromintegrativpsykologiochpsykologiskbehandling5.html
Artiklar om integrativ psykologi och psykologisk behandlingartiklaromintegrativpsykologiochpsykologiskbehandling1.html