Bildterapi  & Psykologbyrån

 
Howard Gardners multipla intelligensteori har kritiserats ur en rad aspekter, främst för val av termer, brist på forskning, prövbarhet, samband och evidens. Ändå antar jag att just hans teori - kanske mer än Aaron T. Becks arbeten - influerat inlärningspsykologin. Inlärningspsykologin började se emotion som affekt-kognition, kommunikation, förmåga, lyhördhet, signal, intelligens, beteende.

(1) Multimodal Therapy, Arnold A. Lazarus, s 105, Handbook of Psychoterapy Integration, Edited by Joho C Norcross , Marvin R Goldfried, Oxford University Press 2005.
(2) http://www.zurinstitute.com/multimodaltherapy.html. Här kan man även köpa onelinekurser i MMT.
(3) Unified protocol Terapeutmanual, David Barlow, Natur och Kultur, 2013
(4) De sju intelligenserna, Howard Gardner, Brain Books, 1983

Tidsbegränsad psykoterapi – som fokus, identifikation och förändring

Under slutet av psykologutbildningen hade jag förmånen att få lära mig korttidsterapi vid en
psykoanalytisk mottagning. Kursen omfattade bl a Otto Kernbergs borderlineteori och David Malans korttidsterapi.

Ett av Manns antaganden innebar att en tidsexakt och fokuserad terapi komprimerade omedvetna och dynamiska processer. Detta möjliggjordes genom att start- och slutpunkt, förening och separation, sammanlänkades i terapin under exakt 12 sessioner a 45 minuter. Slutdatum bestämdes när terapin startade.

Mann (1) beskriver i boken den tidsbegränsade terapins bakgrund, upplägg, strategi, fokus, innehåll samt redovisar en hel korttidsterapi.
Det för mig viktiga var James Manns tankar om förening och separation i terapi, formuleringen av ett huvudproblem/tema, hans konsekventa fokusering på huvudproblemet för att motverka regression och beroende, hans uppfattning om komprimering av tiden i behandling samt hans tankar om internalisering i terapi. James Mann beskrev många förutsättningar som var verksamma i tidsbegränsad psykodynamisk terapi. En positiv internalisering – helt eller delvis - av terapeuten var en grundläggande faktor, som var verksam på flera sätt.

Manns behandlingsteori öppnade för möjligheten att se impuls, ångest, försvar och
”överföringsneurosen” som effekter av avsevärt mer än fantasier, brister, konfliktomoråden och behov från dyad och triad. Hans teori var möjlig att länka till humanistisk och existentiell psykologi med deras nyanserade syn på mänsklig motivation, kraft, impuls, nytänkande och utveckling. Även Malans tolknings- och överföringstrianglar blev användbara utanför psykodynamiska ramar.

Identifikationer är något betydelsefull i många sociala och samhälleliga sammanhang. Min erfarenhet är att identifikationer i terapi ser väldigt olika ut, och ibland uteblir de helt. Behandlarens omtanke, värme, empati, inlevelse, lyssnande och förståelse är annars faktorer som brukar skapa känslor av samhörighet och identifikation. I kombination med ändrade strategier, nya mål, inre och yttre förändring hos klienten kan alla dessa faktorer tillsammans ge upphov till en förbättrad psykisk hälsa, när exempelvis klientens ångest försvinner, reduceras, blir begriplig och/eller hanterbar.
Malans och Manns modeller för kortterapi har under åren följts av flera korttidsmodeller som
Affektfokuserad psykodynamisk terapi och Compassion focused therapy,.
(1) James Mann,Tidsbegränsad psykoterapi, en korttidsterapeutisk modell, Wahlström & Widstrand,
2:a upplagan, 1998

Psykologins mästare
Psykologin formerades som akademisk och klinisk vetenskap under 1800-talet. Flera rottrådar finns avsevärt längre tillbaka i tiden med astrologers, filosofers, pedagogers och läkares iakttagelser och reflektioner om livets villkor. De formulerade hypoteser om sånt som naturens lagbundenheter, om meningen med livet, om det godas existens, om människans själ, om tro, om medvetande, om gudars och människans existens och om människans ondska.

Psykologin som vetenskap har formats av många skickliga vetenskapare. De har blivit banbrytare, nytänkare, vägvisare. De har preciserat viktiga samband eller exakta fakta. De har skapat vetenskapliga inriktningar, minparadigm och kunskapsmodeller inom psykologin.

Blickar man tillbaka i psykologins historior ser man flera mönster. Två av dem tycker jag är
intressantare än andra. Dels den ständiga rekapitulationen av fakta, kunskap, teorier, modeller och strukturer. Dels det ständiga nytänkandet, gränsöverskridandet och producerandet av nya modeller, ny kunskap, ny teori i ljuset av det gamla. 
Psykologer är produktiva och de kunnigaste skriver inte sällan intressanta läroböcker som om ”12 verktyg i KBT Från teori till färdighet”(1)eller ”Relationell psykoterapi – så här gör man”(2).
Båda böckerna är utmärkta exempel på hur psykologivetenskapens historia, nutid och framtid selektivt flytersamman i den kliniska psykologin. Psykologins mästare är många. Nedan följer några av dem:
Wilhelm Wundt, fysiolog
William James, filosof
Ivan Pavlov, fysiolog
Sigmund Freud, läkare
Carl Gustav Jung, läkare
Alfred Binet, psykolog
David Wechsler, psykolog
Carl Rogers, psykolog
Abraham Maslow, psykolog
Jean Piaget, biolog
Fredric Skinner, psykolog
Erik H Erikson, psykolog
Aaron Beck, läkare
Salvador Minuchin, läkare
Daniel Stern, läkare
Howard Gardner, psykolog
Irvin Yalom, läkare
Urvalet är subjektivt, begränsat och avsiktligt stannade jag vid Irvin D Yalom, som kanske är den minst kände av dem. Den enkla avsikten är att visa att andra yrkesgrupper har varit avgörande betydelsefulla för skapandet av psykologin som vetenskap med generella och specifika bidrag.

De allra första psykologerna utmanade sin samtid och dåtidens syn på medvetande, själ, minne, inlärning, betingning, mentala processer, dårskap och efterblivenhet. Efterhand uppstod flera psykologiska inriktningar och behandlingsformer.
Psykologer som Sigmund Freud och Fredric Skinner fortsätter än idag att utmana och ibland uppröra människors tänkande och metatänkande, även inom psykologin som vetenskap, vilket illustrerar spännvidden i psykologins konstitution och innehåll.

Att vi psykologer är subjekt och gör subjektiva yrkesmässiga val gör det ibland svårt att tyda
psykologins omfång och differentierade specialiteter.
(1) Steven James Linton och Ida Flink, 2011,12 verktyg i KBT Från teori till färdighet, Stockholm:
Natur & Kultur
(2) Rolf Holmqvist, 2011,Relationell psykoterapi – så här gör man,Malmö: Liber

Forskning om psykoterapi och den kontinuerliga metodutvecklingen
Forskningen om psykoterapi delar in förändringsfaktorerna i klientfaktorer, terapeutfaktorer,
metodfaktorer samt gemensamma faktorer. De gemensamma faktorerna finns oberoende av
inriktning/tradition. De gemensamma faktorerna handlar om följande:

Klientens erfarenhet, intelligens, kön, ålder, problem och personlighet påverkar utfallet i alla typer av behandling. Terapeutens empatiförmåga, uppskattning, öppenhet, förtroende, trovärdighet och metodlojalitet brukar anses som viktigare än själva metoden. Den specifika inriktningens syn på allians, relationer, katarsis och feedback är några av de metodspecifika faktorerna.
Enligt forskarna finns ett stort antal gemensamma faktorer som återkommer i alla psykoterapier och som är verksamma och leder till ökad psykisk hälsa hos klienten.
För mig som integrativ behandlare är det viktigt att forskningen har visat att det finns generella och specifika faktorer som är verksamma i psykoterapi och att alla behandlingsformerna leder till ökad psykisk hälsa hos klienterna.

Bruce E. Wampold (1) är en av psykoterapiforskarna. Han beskriver en av de gemensamma
faktorerna med följande ord:
”The therapist, whether one is a humanistic, psychodynamic, interpersonal, or cognitive-behavioral therapist, needs to appreciate that psychotherapy is a deeply humanistic experience – two humans in a room, in an intense interpersonal interaction”.

Psykologisk behandling och psykoterapi är inte sällan en djupt humanistisk upplevelse, men
psykoterapi behöver idag inte ske i ett rum i en intensiv interaktion. Olika traditioner använder istället olika förklaringsmodeller, metoder och tekniker som leder till ökad psykisk hälsa.

Inom psykologin som klinisk vetenskap pågår en kontinuerlig metodutveckling som förändrar synsätt, förklaringar, metoder och inriktningarna som miniparadigm. I modern psykoterapiteori beskrivs exempelvis undvikandet som orsak till social ångest av kognitiv beteendeterapi (2) eller som ett taktiskt försvar av psykodynamisk terapi (3).
Att en individ undviker att gå in i en affär med mycket folk eftersom det utlöser panikattacker förstås och hanteras olika av kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk terapi. Men att avgöra om den ena inriktningen är bättre eller mer evidenssäker är inte enkelt att avgöra, när båda arbetar med att skapa nya strategier hos klienten.

För mig som integrativ behandlare är båda förklaringsmodellerna användbara. Det centrala för mig är att jag kan använda, tolka och vrida på själva undvikandet tillsammans med mina klienter ur fler perspektiv. För flera klienter blir processer som undvikanden tydligare genom beskrivningar, känslor, prat, klargöranden, hemuppgifter och övning i flera sammanhang.
(1) Humanism as a Common Factor in Psychotherapy, Bruce E Wampold, Psychotherapy, 2012, Vol 49, No 4, 445-449.
(2) Social ångest, Anna Kåver, Natur & Kultur 2014
(3) Affektfokuserad psykodynamisk terapi, Katja Bergsten (red), Natur & Kultur 2015

Den svenska psykoterapins kvalitetssäkring - inom psykologins segment

Den svenska psykoterapin har genomgått en betydande kvalitetssäkring. Först formaliserades
psykoterapeuternas utbildningar i två steg med ekvivaleringsmöjligheter för legitimation som
psykoterapeut.

Idag kan utbildningsanordnare ansöka om examensrätt, och Högskoleverket kvalitetsgranskar då utbildningen. Uppfylls kriterierna beslutar regeringen om examensrätt. Med psykoterapiexamen från en godkänd utbildningsanordnare kan man sedan ansöka om legitimation hos Socialstyrelsen.

Man kan idag bli legitimerad psykoterapeut inom ett antal inriktningar som familjeterapi,
psykodynamisk terapi, kognitiv terapi, kognitiv beteendeterapi, relationell terapi och gruppterapi, de flesta med inriktning mot behandling av vuxna, unga vuxna, ungdom eller barn.

Gemensamt för de svenska psykoterapierna är att de är specialiserade inom avgränsade segment av psykologin som vetenskap. För mig som integrativ behandlare ligger psykoterapiernas styrkor just i deras specifika antaganden, modeller, tekniker och förklaringar. Modern psykoterapi är något värdefullt och vetenskapligt oberoende av inriktning.

För mig är psykologisk utredning och behandling oftast något annat och mer omfattande än traditionell psykoterapi. Som legitimerad integrativ psykolog kan jag dessutom kombinera förklaring, teknik och metod från olika terapimodeller.

Men jag tycker inte att mitt arbetssätt är bättre än KBT eller PDT, det är heller inte evidensosäkrare än de mer renodlade modellerna.

Alla legitimerade psykoterapeuter och legitimerade psykologer arbetar utifrån vetenskap, beprövad praxis och senaste forskning och metodutveckling. Många av oss kvalitetssäkrar även varje behandling och samtal med utvärderingsinstrument.
Den svenska psykoterapins kvalitetssäkring innebär bland annat att Socialstyrelsen idag utfärdar ett stort antal legitimationer till olika slags psykoterapeuter inom olika inriktningar. Det märkliga är att i nästa stund underkänner Socialstyrelsen det stora flertalet av dem. De anses inte lämpliga för behandling inom sjukvården för den vanligaste psykiska ohälsan, depression och ångestsyndromen. De två sjukdomsgrupperna stod i fokus för psykoterapin redan mot slutet av 1800-talet.http://www.zurinstitute.com/multimodaltherapy.htmlshapeimage_1_link_0
Välkommenvalkommen.html
Bildterapibildterapi.html
Bildterapeut Görel Hjelmbildterapeut.html
Psykolog Ulf Hjelmpsykolog.html
Bilderbilder.html
Kontakt och länkarkontakt.html
Psykologutredningar, personalhandledning och rådgivningppr.html
2
1artiklaromintegrativpsykologiochpsykologiskbehandling1.html
3artiklaromintegrativpsykologiochpsykologiskbehandling3.html
Mottagning på Enebackenmottagning.html
4artiklaromintegrativpsykologiochpsykologiskbehandling4.html
5artiklaromintegrativpsykologiochpsykologiskbehandling5.html
Artiklar om integrativ psykologi och psykologisk behandlingartiklaromintegrativpsykologiochpsykologiskbehandling1.html